Personliga verktyg
Du är här: Hem Om föreningen Remiss DS 2003:35

DS 2003:35

Remiss till betänkandet Ds 2003:35 Upphovsrätten i informationssamhället - genomförandet av direktivet 2001/26/EG m.m.

Remiss till 2001/29/EG. m. m.

Augusti 11, 2003

Betänkandet Ds 2003:35 Upphovsrätten i informationssamhället

- genomförandet av direktivet 2001/26/EG m.m.

Sammanfattning

Det är vår uppfattning att kommande lagstiftning inte är bra då den inte når en bra
balans mellan upphovsmakarnas rättigheter att erhålla ersättning för sina verk och konsumenternas rättigheter.

Lagförslaget för ny upphovsrätt är mycket mera omfattande än vad som krävs av direktivet från EU.

  • Förslaget minskar konsumenternas rättigheter utan att ge dem kompensation för detta.
  • Förslaget gör inskränkningar i medborgarnas yttrandefrihet utan att ha stöd för det i EU-direktivet.
  • Förslaget kan mycket komma att leda till ökad misstro mot hela lagen som helhet genom att införa paradoxer i lagstiftningen.
  • Det borde finnas en möjlighet för upphovsmän som vill ge bort sina verk till allmänheten att göra så genom att överföra rättigheter enligt upphovsrätten till allmän ägo.

Vi anser att man inte bör minska konsumenternas rättigheter på det sätt som denna lagen avser att göra och att man bör göra en noggrannare genomgång av konsekvenserna för lagstiftningen innan det genomförs och även ett förslag på hur man skall göra för
att informera dessa stora ändringar till allmänheten så att denna på rätt sätt får
ta del av ändringarna - speciellt med tanke på att när lagen presenterades så spreds
en mycket olycklig artikel i pressen som påstod saker som inte alls finns med i lagförslaget och tyvärr publicerades i en mängd tidningar.

Upphovsmännens och konsumenternas rättigheter

I dag skapas det förmodligen mera upphovsrättsskyddat material än någonsin tidigare i människans tidsålder. Genom Internet så har alla människor fått möjligheten att publicera sina poesi, prosa, artiklar, musik, datorprogram och filmer och direkt möta sin publik och föra en dialog om sina verk. Den digital revolutionen har lett till ökat skapande och ökade möjligheter att distribuera sina verk.

Det är viktigt att man ser till att denna trend håller i sig så att människorna kan fortsätta att berika vårt samhälle. Upphovsrättslagen bör fortsätta att vara en bala
ns mellan konsumenternas rättigheter att ta till sig denna information och upphovsmakarnas rättigheter att publicera denna och sprida den till allmänheten på ett sätt så att de även kan få kompensation för de arbete de lägger ner på att skapa sina verk.

Det är därför viktigt att en väl avvägd balans mellan rättigheterna för alla inblandade fortsätter att upprätthållas.

Den nuvarande lagstiftningen ger idag en bra balans mellan upphovsmännen och konsumenterna och det borde forsättningvis vara så med. Problemet med nuvarande lagstiftning är inte lagen i sig utan efterlevandet av lagen och industrins dåliga förmåga att anpassa sig till den nya elektroniska tidsåldern.

Den givmilda upphovsmakarnas problem

Varje år försvinner en mängd upphovsskyddade verk från världen.

Datorprogram som inte längre används där källkoden aldrig publiceras ligger på något företags dator och kommer därmed aldrig mänskligheten till godo.

Datorprogram där tillverkare inte längre tillhandahåller support eller företaget till och med har lagts ner och inte längre existerar.

Musik som inte längre är populär ges inte längre ut och det blir svårt för allmänheten att kunna komma över dessa verk.

Det finns även litterära verk som bara publicerats elektroniskt som som kan fösvinna för alltid då den sista personen raderar det sista exemplaret från sin hårddisk.

Detta gäller dock kanske främst datorprogram - eftersom för många av dessa har källkoden aldrig publiceras men även vissa andra verk kan försvinna för alltid. Speciellt då mer och mer bara existerar i digital form.

Problemet med alla dessa verk är att ofta kan det vara så att de som har ett exemplar av dessa inte vet om om dessa verk är ägda av någon eller ej men de vet om att pga den långa rättighetstiden som gäller för verk så kan de var osäkra på att förmodligen så finns det någon som äger upphovsärtten men som aldrig mera kommer att publicera verket till allmänheten då det inte är ekonomisk hållbart.

Dessa verk går då förlorade för den stora allmänheten. Det finns många gamla datorspel som fortfarande kan spelas i emulatorer som emulerar de gamla datorplattformen.
Dessa spel går knappt att köpa och de är ofta skyddada av primitiva kopieringskydd. Enda sättet at komma åt dem är att kopiera dem till ett annat format för att bevara
dem för eftervärlden. Dvs bryta kopieringskyddet på gamla obsoleta lagringsformat för att överföra dem till nya lagringsmedia.

Det vore bra om upphovsmännen kunde avsäga sig sina rättigheter på ett sätt så att allmänheten kan ta del av deras verk som om tiden för upphovsrätten försvunnit.

Det går idag inte att frånsäga sig upphovsrätten för ett verk. En person som programmerar ett dataprogram kan inte enligt svensk lagstiftning avsäga sig alla rättigheter för programmet enligt upphovsrättslagen.

Samtidigt så finns det lagstiftning som gör att de som sprider verken till konsumenter kan göras skadeståndsskyldiga om det skulle kunna visa sig att programkoden inte fungerar enligt specifikationen.

Det borde finnas en möjlighet för en upphovsmakare att avsäga sig alla rättigheter och låta ett verk uppgå i allmän ägo så att alla kan utnyttja ett verk dvs låta verka
t övergå i allmän ägo.

De som sprider verk av med onda avsikter t.ex. Outlook Express e-post virus eller maskar för Microsoft Windows kan komma undan ansvar genom att avsäga sig rättigheterna
för mjukvaran - utan detta bör då bara vara för att slippa skadeståndskrav om mjukvaran oavsiktligt skulle vara felaktig.

Det går inte idag att vara generös och ge upp rättigheterna till ett verk - detta borde ändras tillåtas genom att införa följande stycke i upphovsrättslagen kapitel 4:

"Upphovman har rätt att avsäga sig upphovsrätten till ett verk och låta det övergå i allmän ägo."

Liknande lagstiftning finns i andra länder t.ex. i USA. Svensk lag gör det problematiskt att nyttja sådan programvara som släpps som allmän ägo i andra länder - eftersom detta koncept inte finns i svensk lagstiftning och de ursprungliga upphovsmännen då faktiskt har vissa rättigheter som de inte har enligt USA lagstiftning - detta gör att svenska medborgare kan få svårt att tillvarata denna möjlighet som sådan kod innebär eftersom om de publicerar koden själv plötsligt enligt svensk lagstiftning kan anses vara upphovsmännen genom publiceringen och den svenska lagen.

Konsumenternas minskade rättigheter

Konsumenternas rättigheter minskar på flera sätt i lagförslaget.

  • Dels så minskar möjligheterna att kopiera verk för enskilt bruk när dessa ändras till privat bruk.
  • Dels så blir det förbud så att konsumenter inte längre kan skaffa sig de tekniska möjligheter som behövs för att kopiera vissa verk som de betalat för.
  • Dels så ökar kostnaderna för inspelningsbara media då dessa skapar egna verk som de lagrar på t.ex. en CD. Här inbegrips även s.k. garage-band som spelar in sin egen musik och därmed betalar avgifter som går till etablerade artister.

Alla dessa inskränkningar i konsumenternas rättigheter innebär ökande kostnader och minskat värde för inköpta verk. Ett de facto ökat pris för verken instiftat av lagstiftarna. Detta minskade värde kan mycket väl att missgynna upphovsmännen då konsumenterna kan komma att undvika deras produkter.

Det ökade priset för konsumenterna kan leda till bakslag för upphovsmännen av verkan då konsumenterna har begränsade plånböcker. Då värdet för konsumenten minskar så kommer det enligt nationalekonomi ske en förskjutning av konsumenternas utlägg på upphovsrättskyddade verk till andra nöjen - därmed leder lagstiftningen direkt till mi
nskad försäljning av upphovsrättsskyddade verk.

De konsumenter som tidigare köpt upphovsrättskyddade verk får även en förmögenhetsminskning då deras CD, böcker och DVDer etc blir får ett mindre värde för ägaren.

Kassettersättningen innebär även att många konsumenter ser denna som en legitimering av sin kopiering av verk eftersom upphovsmännen faktiskt kompenseras via kassettersättningen och därmed så kan en hög avgift leda till mera brott mot upphovsrätten.

Det är synd att det i lagförslaget inte finns med beräkningar av ekonomiska konsekvenser av de förslag som läggs. Vi uppmanar att innan lagen genomförs så bör en såda
n konsekvensanalys göras.

I tidigare lagstiftning där man förbjudit datorprogram så har man skiljt mellan kommersiell och privat användning och bara förbjudit den kommersiella användingen detta
eftersom den privata användning torde tillhöra medborgarnas yttrandefrihet och därmed ingå i grundlagen.

I detta förslaget tas det tyvärr ingen sådan hänsyn. I EU-direktivet som ligger till grund till förändringen så tas sådan hänsyn genom att de där bara talar om kommersiellt användande.

Det är olyckligt att man anser att kunna skilja på datorprogram och datorprogram och anser att det ena har mera rättigheter än andra - alla datorprogram skyddas av upphovsärtten och att då förhindra spridning av vissa av sin upphovsman bör alltid anses vara lagligt på samma sätt som all litteratur är laglig (förutom för smärre ingrepp för att skydda andra mänskliga rättigheter). Att stoppa vissa datorprogram för att skydda ekonomisk intressen är i sådant fall förkastligt. Därför bör självklart privat ägande, användande utveckling och distribution av sådan program vara helt lagligt.

Paradoxen i lagstiftningen

Att förbjuda försäljning distribution m.m. av tekniska metoder för att gå runt tekniska hinder för kopiering av verk är en paradox. Eftersom konsumenter enligt lagen ska
all få rätt att kopiera verk samtidigt som de inte kan skaffa sig den utrustning som behövs för att kopiera verk så leder det till att konsumenterna ser lagen som ett slag i luften.

Det faktum att det redan är olagligt att distribuera kopior hur som helst gör att man måste undra över varför detta förbud finns. Det blir kaka på kaka och tjänar som sådant inte till någonting mera än att säga till industrin att de klarar inte av att skapa säkra system för distribution av upphovsskyddade verk så att de måste även få skydd mot distribution och innehav av program som kan kopiera skyddade verk.

I Norsk lagstiftning så har men lagt in i lagen att det skall vara tillåtet för en enskild person att göra egna kopior av ett upphovsskyddat verk. Svensk lagstiftning
borde självklart göras så att den harmoniserar med övriga länder som inför samma EU-direktiv och inte disharmonisera med dessa länder som redan idag infört EU-direktivet i sin lagstiftning.

(Norge har som medlem av EES infört EU-direktivet i sin lagstiftning)

 

Dokumentåtgärder